De mörka åren

Från Blåkulla Wiki

Under de två konflikter som drabbade trollkarlssamhället de senaste årtiondena såg Sverige och Skåne sin beskärda del.

Under mundishatande trollkarlsnationalisters maktövertagande i England på åttiotalet vädrade grupperingar med liknande agenda morgonluft i Sverige och då gjorde den trollkarlsnationalistiska grupp som kallade sig Skuggkabinettet ett försök till maktövertagande i det som kommit att kallas gryningsproklamationen. På grund av den heroiska uppoffringen från en ynk-vaktmästare lyckades dock delar av ministeriet undkomma kuppen och kunde därför fly och bilda en parallell regering som refererade till sig själva som legitima styret men som av andra som trotsade Skuggkabinettet kom att kallas lyktbärarna eftersom de var i ständig rörelse och alltid dök upp och spred ljus omkring sig.

Kampen mellan Skuggkabinettet och lyktbärarna var inledningsvis ett byråkratisk-taktiskt tjuv och rackarspel där de omväxlande genomdrev ny lagstiftning, tog kontroll över olika samhällsfunktioner och försökte utmanövrera varandra. I längden ledde dock Skuggkabinettets beredvillighet att använda och döda mundisar som en bricka i spelet till att ett fullskaligt inbördeskrig bland den magiska befolkningen höll på att bryta ut.

Precis som styrkor förberedde sig för ett slag om en av de viktigaste eldstadsryttar-knytpunkterna på Gotland nåddes magikerna i Sverige av nyheten om att britternas mundishatande styre störtats. Nyheten var tillräckligt demoraliserande för att delar av Skuggkabinettet skulle välja att överge kampen och Slaget om Visby blev kort. Efter den legitima regeringens återupprättande pågick i flera år rättegångar mot misstänkta medlemmar av Skuggkabinettet men då detta nätverk varit löst hållet och många dragit sig ur i sista sekund föll få domar. Det lämnade dock trollkarlssamhället djupt splittrat med en känsla av att grannar, arbetskamrater och i vissa fall hela släkter inte fullt ut gick att lita på längre. I många magiska tidsskrifter spekulerade det om att Skuggkabinettet inte besegrats utan bara sjunkit djupare in i skuggorna.

Under nittiotalet bekräftades dessa misstankar då Sverige drabbades av ett resolut, välorganiserat och ytterst brutalt maktövertagande av det Nya skuggkabinettet. Denna gång fanns det ingen heroisk ynk som kunde sätta käppar i hjulet och i ett svep grep det Nya skuggkabinettet makten och avrättade stora delar av det gamla ministeriet och kvarvarande lyktbärare. Ynken i fråga – Hubertus Qvintus Lagerström – nu pensionerad och till åldern kommen, jagades också som en symbol för motståndet och en spektakulär avrättning planerades i Gamla stan i Stockholm. Hubertus gömdes dock av motståndsrörelsen och flyttades alltid undan det Nya skuggkabinettets räckhåll.

Under maktövertagandet stängdes alla magiska läroverk först ner och startades sedan upp igen under den nya regimen. Angerboda holme såg ett visst uppsving medan nystarten för Blåkulla blev en neslig propagandaförlust för den nya regimen. Inga elever dök upp till den storslagna invigningen av läsåret 97/98 och den regimtrogne rektorn Hektor ”Piskan” Paulun tvingades avgå under förnedrande former. Det Nya skuggkabinettets tid blev dock kort. Deras stora hänsynslöshet väckte vreden hos de många annars så tysta folklagren och ledda av en ny generation Lyktbärare attackerades och besegrades det Nya skuggkabinettet i ett enda fruktansvärt slag. Bland den magiska populationen kallas denna händelse räkenskapens dag medan mugglarna i landet känner det som den stora snöstormen 1998.

Skuggkabinettet i Skåne

Trots att Skåne inte var ett lika starkt fäste för Skuggkabinettet och dess efterträdare Nya skuggkabinettet som de nordligaste landskapen så saknade mundishatarrörelsen inte anhängare här. Några prominenta familjer av renblodiga trollkarlar – bland annat Nattviol, Höök och Qvickvals – var absolut med och organiserade Skuggkabinettet men endast familjen Nattviol  var aktiva medlemmar i ministeriet. Under upprensningarna mellan krigen höll sig familjerna Höök och Qvickvals under radarn och familjen Nattviol kom undan de värsta anklagelserna genom diverse juridiska krumbukter och teknikaliteter. Under det Nya skuggkabinettet var de tre familjerna åter inblandade och flera familjemedlemmar i släkterna dog under räkenskapens dag. Trots att familjerna fortfarande existerar i Skåne är deras inflytande och anseende idag högst begränsat även om deras rikedomar ändå försäkrar dem om att inte vara helt uträknade.

Under kampen i Skåne utmärkte sig några individer och släkter speciellt i motståndet: när Skuggkabinettet avkrävde den dåvarande (ganska svaga) skolledningen på Blåkulla att de skulle rensa ut alla ynkfödingar var det ledaren för elevrådet: Kajsa Modig som organiserade motståndet och effektivt ockuperade Blåkulla för lyktbärarnas räkning. Under Nya skuggkabinettet var samma Modig en av de lärare på Blåkulla som i lönndom organiserade den lyckade elevbojkotten. Familjen Solochmånson, som flytt till Sverige under mundistyrannen Hitlers styre i Tyskland var under båda skuggkabinetten deras uttalade motståndare och publicerade i flera omgångar sin handkopierade motståndstidning Aurora trots hot och förföljelser.

Familjen Klint – syskonen Nathaniel Klint och Hanna Klint – och det gifta paret Mårdkull-Stridh var några av de som kämpade och stred mot båda skuggkabinetten. Viktoria Stridh dog under räkenskapens dag men hennes änka Louisa Mårdkull är fortfarande professor emeritus i försvar mot svartkonster vid Blåkulla. Hon bor fortfarande kvar i en stuga i anslutning till skolan.